Bloggen officiellt på is

Hej hopp!

Som du kanske förstår har jag inte varit så produktiv i min verkstad på ganska länge.
Efter sommaren började Marcel i förskolan och jag började arbeta igen. Jag har bara varit i verkstan en handfull gånger sen sommaren och i oktober tog jag så beslutet att säga upp min plats i underbara keramikverkstan Hjalmars Fabrik.

Det kändes inte motiverat att betala verkstadshyra när jag aldrig är där. Efter jobber vill jag vara med min familj och likaså på helgerna. Tid finns när Marcel somnat men det är så korta stunder att jag bara hinner plocka fram och städa undan.

Var sak har sin tid och nu är tid för mig att vara pappa.

Keramiken är dock i mitt hjärta och vem vet när jag sätter igång igen?

Tack och hej!

// Nils Oskar Göransson

Väggskulpturer på väggen

Ibland är suget att blogga helt enkelt inte tillräckligt stort.
Jag har varit väldigt lite i verkstan och varit desto mer pappa och äkta make. Keramiksuget har inte varit tillräckligt stort heller med andra ord. Men det har faktiskt bara känts bra!

Här kommer i varje fall ett litet kort inlägg. Jag har äntligen fått upp mina skulpturer på väggen hemma i vardagsrummet. Åh vad glad jag är för dom. De bara hänger där och sprider inspiration.

Jag måste bara väldigt kort nämna att jag och Charlotte har köpt ett 1700-talstorp i skogen med tomt nog att få plats med en saltugn! Nu ska jag börja spara till det. Hihi!

Senaste glasyrugnen

En av mina kollegor i verkstan satte en ugn och plockade med lite av mina saker. Här är några av dom. Alla har hål på baksidan och är tänkta att hängas på väggen.
De bruna små skulpturerna är glaserade med min vita glasyr som visst var mer utspedd än jag trodde. Så kan det gå när man inte har full koll på sina glasyrer.

Djurfötter? Nej hus

Jag har haft lite lågt tempo en tid. Dels på bloggen, men också till viss del i verkstan. Ibland hamnar fokus på annat håll i livet, som sig bör. Nu tror jag dock att en ny period av högt tempo stundar. Jag var i verkstan förra veckan och byggde klart två skulpturer och satte en skröj och glaserade så det stod härliga till. Lite saker är glasyrbrända redan och jag ska dit och inspektera ikväll och även sätta en till glasyr. Då ska jag även passa på att fotografera lite.

Här är de två skulpturerna som blev klara och nu väntar på skröj. Det fanns en tanke i huvudet, men de började leva sitt eget liv under byggandets gång och resultatet blev bra, men inte riktigt som jag tänkt mig. Stående intill varandra ser de lite ut som två fötter, visst?

Vi ses!
// Oskar

Thomas och Kniven

Jaha, nu är allt ordnat med Thomas och Kniven. Jag har lämnat in fem höghus för försäljning. Det är bara att hålla tummarna. Jag var inne idag och lämnade tre av dom och de sa att de redan fått positiv feedback på de två som stått hos dem sen i tisdags förra veckan. Hur långt steget är till att köpa någon av dem får vi väl se.
Nu står det i alla fall fem skulpturer stolt och visar upp sig i ett skyltfönster på S:t Eriksgatan. Det är ballt.
Igår när jag hämtade skulpturerna från verkstan passade jag på att bygga en ny skulptur. Det är kul när det senaste man gör är det man är mest nöjd med. Det blev riktigt vass tycker jag!

Nyårslöfte 1 - check!

Ja, Ett av mina nyårslöften var ju att jag skulle hitta en återförsäljare av något av det jag gör i verkstan. Igår gjorde jag ett besök hos superhippa nyöppnade butiken Thomas och Kniven på heta S:t Eriksgatan mellan bron och S:t Eriksplan. Jag hade med mig mina lyktor (och ett par skulpturer, för tänk om!) och klämde mig in i lokalen med barnvagn och allt.

Thomas och Kniven visade sig vara väldigt trevliga och pratglada och efter en liten stund tog jag så fram lyktorna. Kniven tyckte de var fina, men Thomas sa nej. Däremot tyckte de båda om mina skulpturer. De började utan min inblandning prata om urblåsta skyskrapor, postapokalyptiska landskap, krigszoner och övergivna städer, och det är ju ditåt mina egna tankar gått, även om skulpturerna såklart är fria att tolkas hur man vill.

Vi bestämde att jag ska ta med mig de skulpturer jag har klara och komma med dom på torsdag eller fredag och så ska vi bestämma prissättning och skriva kontrakt. Det känns jättekul!

På tisdagkvällen hade jag verkstadstid och åkte till verkstan. Jag gjorde en liten vårplanering för min tid i verkstan för att se om det finns tid att göra allt jag vill göra. Det var väldigt bra och gav mig lite överblick över våren. Jag bestämde att kvällens syssla var att bygga väggskulpturer. Jag byggde sex stycken som ska få bli kompisar med de två jag har här hemma och som finns på bild färdigglaserade här på bloggen.
Det tänkt att jag skulle åka till EDAB och köpa lera denna veckan, och idag åkte jag nästan. Strax innan jag åkte ringde jag till dom för att säkerställa att de hade dt jag tänkt köpa. Det hade dom inte. Vilken TUR att jag ringde först. Hade varit jobbigt att fara till Strängnäs i onödan. Om c:a 10 dagar kommer nästa leverans. Då åker jag dit!

Vi ses snart när jag har mer att berätta om Thomas och Kniven!

// Oskar

Nej från Designtorget & ny glasyrbränning

I torsdags fick jag så äntligen svar från Designtorget som jag väntat så ivrigt på. Dessvärre var det inga vidare nyheter. De tackade artigt nej till mina lyktor, så det blir till att leta andra återförsäljare.

Utöver mailet där Designtorget tackade nej hade jag fått ett mail från samma avsändare där det stod att en lykta tyvärr gått sönder i hanteringen och att jag får ett saftigt presentkort som kompensation. Så helt lottlös går jag inte. ;)

Aja. Det är bara att leta runt efter andra som vill sälja mina alster. Jag gick direkt ut på promenad efter beskedet och besökte två present- och designbutiker i mitt område. Den ena, som väl mest är en blomsterhandel trodde inte att hennes kunder skulle betala så mycket som slutpriset skulle hamna på. Hon sa dock att jag var varmt välkommen att ha en utställning hos henne om jag så behagar. Vi får väl se. Den andra butiken har precis köpt på sig en massa saker på Formex och tyckte att jag kunde återkomma efter sommaren och gärna med fler än en produkt.

Jag har inte startat något företag än och båda butikerna var lite tveksamma till att sälja på kommission och vill bara köpa in från någon med F-skattsedel så jag kanske ska göra något åt det under året.

Jag har ju turen att bo i närheten av storstan Stockholm så det finns ju massa tänkbara butiker som skulle kunna tänkas vilja köpa in mina lyktor så jakten fortsätter.

På kvällen på torsdagen var jag i verkstan och gjorde fler lyktor, samt glaserade och satte en glasyrugn med lyktor. Denna gången 20 grader svalare än sist, alltså 1220 grader. Idag öppnade jag den och lyktorna hade hållit formen mycket bättre än sist. En lykta hade blivit lite sned, men det känns helt okej.

Jag testade att glasera en lykta med den blåa bariumglasyren som figurerat i tidigare inlägg. Denna gången hade jag spätt ut den ordentligt för att den inte skulle ligga för tjockt. Det är dock något skumt med kombinationen glasyr/lera för den lyktan som jag glaserade blå slog sig rejält. Underligt. Jag tycker dessutom inte att glasyren gör sig så bra på lyktans form så den får jag spara till andra föremål, till exempel de små sågtandade vägglådorna som ni sett tidigare. Jag glaserade två stycken med bariumglasyren och de blev jättefina! Se bara!


Jag passade på att fota mina nybrända lyktor också med en lite finare bakgrund än jag haft förut.

I veckan ska jag åka till EDAB keramik i Strängnäs och handla lera. EDAB är den närmsta återförsäljaren av Ceramas sortiment och Cerama har en fantastiskt vacker lera som jag tänkte köpa på mig ett lager av så jag kan dreja och bygga utan att behöva tänka så mycket på om leran ska räcka eller inte. Nedan är ett färgprov på leran. Det är för övrigt samma lera som jag använt till de sågtandade vägglådorna.

Bilden är tagen från EDABs hemsida.

Det här blev ett jättelångt inlägg. Tack för att du orkat läsa!
Vi ses kompisar!
// Oskar

En annan blogg

Jag bara måste tipsa om en så himla fin keramikblogg. Tant Mossig heter bloggen och säkert hon som skriver den också, men sakerna hon gör är allt annat än mossiga. Jättefina drejade krukor och burkar med underbara dekaler på. KOLLA IN!

http://tantmossig.blogspot.com

// Oskar

Lång väntan....

Fler lyktor är skröjade så på torsdag när jag har verkstadstid kan jag glasera 15 st till och bränna om ugnen är ledig. Tidigare var jag i verkstan på tisdagar men nu tre tisdagar irad och en massa av tisdagarna denna våren sjunger jag och Charlotte i Malin Foxdals folkmusikkör på Skeppsholmens folkhögskola. Jättemysigt! Det har dock rubbat mina rutiner och jag har inte hittat någon annan veckodag som självklart passar som verkstadsdag. Aja.....

Idag när jag var ute med Marcel och gick, tittade jag in hos Designtorget vid Fridhemsplan och frågade hon som jobbade där om hon visste NÄR deras jury sitter samman och väljer vad som ska få säljas hos dom. Hon sa de sitter IDAG och att jag borde få svar på mailen idag. Jag fick en klump i magen och har kollat mailen säkert hundra gånger sen dess men inte fått något svar. Det kommer väl imorgon. Och jag som trodde att jag lite coolt skulle kunna vänta in svaret med bibehållet lugn. GAAAAH. Under tiden har jag utarbetat en plan B som jag får sätta i verket om juryn inte lyckas se kvalitén i mina lyktor.

Lyktugn öppnad

Hej hej!

Nu har jag glasyrbrännt 15 lyktor! Jag satte ugnen i söndags och åkte dit i tisdags och öppnade den.

Jag var dock lite stressad för jag hade med mig en klart missnöjd liten son som tyckte jag var vansinnigt tråkig som höll på och tömde ugn. Jag förebrår honom inte. Det innebar dock att jag inte hann fota lyktorna jag tog ut vilket är synd för synen som mötte mig var inte så värsta munter.
Lyktorna på den övre våningen i ugnen hade sackat lite grann men tillräckligt för att de skulle fastna i varandra. Alla åtta lyktorna satt ihop i glasyren. Lite snabbt knackade jag isär dom och en lykta gick sönder. De andra har nog lite märken i glasyren..... Trist.

På den undre våningen såg det dock bättre ut. Där hade nog temperaturen inte gått upp lika högt.
Jag tog med mig två lyktor och stack hem innan Marcel fick krupp. Väl hemma fotade jag av dom.


Jag hade tänkt lämna in till Designtorget i onsdags med det hanns inte med. Jag gjorde det igår istället. Nästa vecka får jag reda på hur det går...... (ni också.)

Imorgon ska jag till verkstan och göra fler lyktor. =) Nästa glasyrbränning ska jag sätta till 1220 grader och inte 1240 som jag gjorde nu senast så blir det nog bättre. Jag tror glasyren smälter ut som den ska ändå.

Vi ses!

20 lyktor i skröjen

20 lyktor står i denna stund i ugnen och skröjbränns. Ugnen är inställd på 900 grader och stompar på i c:a 120 grader/timmen upp till 600 grader och sen full fart upp till 900. Ugnen jämnar ut i 20 minuter och slår sen av och svalnar sakta. Imorgon kväll kommer jag kunna öppna den och glasera lyktorna.

Knappa 50

Igår var jag i verkstan igen och byggde lyktor. Jag har nu knappa 50 lyktor som väntar på skröjbränning. Jag ska bygga några omgångar till, sen tror jag att jag har ett lager som kommer räcka ett tag. 100 st är lagom att börja med.

Det tar knappt 15 minuter att bygga en lykta när jag bygger många. Jag gjorde 17 stycken igår mellan klockan 18 och 22. Under den tiden tog jag även en kortare kafferast och hann med städningen efter arbetet.
Jag har ju tänkt mig 180 kr till mig per lykta. 15 minuter per lykta blir fyra lyktor i timmen. 180 kronor gånger fyra blir 720 kronor i timmen. Men så tillkommer förstås glasering som jag tänkte ta tid på när jag skröjat.

Sen ska ugnarna sättas och allt brännas.

När jag sen ska börja betala F-skatt och moms försvinner ju en massa pengar där, plus att jag bör räkna in lokalhyra och förstås materialåtgång i priset.

Det är ju dessutom skönare att kunna sänka priset om det ligger för högt, än att behöva höja det för att det är ohållbart lågt. Det är bra att ha lite marginaler helt enkelt.

Lyktbottnar.

Lyktor i storproduktion

Lyktorna som förekommit i en del tidigare inlägg har jag tänkt satsa lite extra på. Jag tror att det är en produkt som skulle kunna sälja om den fanns i butik. Därför har jag nu lämnat in en ansökan till Designtorget om att få sälja hos dom.

Nu väntar jag bara på att få några lyktor klara ur glasyrugnen så jag kan lämna in dem för bedömning. Designtorget har inlämning varje onsdag och jag trodde jag skulle kunna lämna in dem nu på onsdag, men ugnen har varit jättefullbokad så det får bli först nästa vecka.

Håll nu tummarna för att Designtorget-juryn ser att lyktorna är fina, orginella och av hög kvalité. Nästa onsdag smäller det!

Dealen är inte fantastisk men helt okej som start. Eftersom jag inte har något eget företag tar Designtorget 55% i provision plus en veckohyra på 90:- varje vecka jag säljer något. Jag vill ha c:a 180:- för en lykta, vilket gör att de kommer kosta 275:- på designtorget. Jag hoppas att det inte känns för dyrt.
I utbyte får jag ju sälja min produkt hos en namnkunnig butikskedja. Det vore rätt mäktigt. Hoppas hoppas!

Så det jag gör i verkstan nu är alltså att producera lyktor för full hals. Nappar inte Designtorget gör någon annan det.

Vi ses kompisar!

Keramikteori del I

För den vetgirige, här kommer lite spontan teori om keramik.

När man tillverkar ett keramiskt föremål börjar man med en klump lera. Lera är ett helt oorganiskt material som binder vatten väldigt bra. Lera består precis som glas till största delen av kisel och aluminium men kan vara förorenad av olika material, tex järn eller andra oorganiska ämnen eller för den delen av något organiskt.

Ju renare leran är, desto högre (hetare) kan man bränna den. Ren lera kalla för kaolin. Den är dock såpass oplastisk att man inte kan forma den till något användbart. Porslin, som för de fleta klingar bekant, är en väldigt ren lera som klarar att brännas högt, c:a 1350 grader celsius. Stengods kallas leror som klarar bränningar till c:a 1300 grader och lergods bränns till ca 1150-1200 grader. Det är hur högt ett föremål är bränt som avgör om det kallas för lergods eller stengods, eftersom lerans egenskaper är olika beroende på hur högt det är bränt.

Eftersom lera är ett helt oorganiskt material, kan den aldrig bli för gammal. Den kan torka och bli hård, men det löser man genom att bara tillsätta vatten igen.

Nåväl, åter till lerklumpen. Klumpen formas till den form man vill ha på sitt föremål, må det vara med händerna, en kavel, en drejskiva eller vadhelst, och sedan låter man föremålet torka. Lera torkar i luften i vanlig rumstemperatur så man ställer bara sitt föremål åt sidan någanstans där det får stå ifred.

När det är helt torrt efter en dag eller två kan man bränna det i sin ugn. Vanligtvis bränner man ett föremål två gånger. Först en bränning som kallas för skröjbränning, c:a 900-950 grader. Det är tillräckligt för att leran ska förvandlas till keramik och på så sätt bli lite hållbarare - ett torrt, obrännt föremål är väldigt skört. Oavsett om det är porslin, stengods eller lergods bränner man skröjen till c:a 900-950 grader.

Nu är föremålet lite lättare att handskas med och man kan glasera det utan att vara alltför försiktig och rädd att det ska gå sönder. Glasyren är oftast en uppblött lervälling som till skillnad från själva leran smälter vid en utsatt temperatur. Den smälter och binder samman med föremålet och bildar en vacker yta. När föremålet torkat efter glaseringen bränner man det igen, i en så kallad glasyrbränning. Då bränner man upp det i de höga temperaturer jag nämnde i början.

Det gäller att veta vad för lera man gjort föremålet i, för om jag använt en lergodslera i tron att det är stengodslera och således bränner det till stengodstemperatur, ja då smälter alltihop ner till en pöl i botten på ugnen.

Det var lite om bränningar och leror. Hoppas du lärde dig något nytt.
Välkommen tillbaks!

// Oskar

Fler lyktor

Igår gjorde jag fler lyktor. Jag tänkte göra ett lager och sen kolla runt lite efter återförsäljare i stan. Dessa kommer alla bli vita, eftersom de blev finast. Kolla äldre inlägg efter bilder på glaserade och klara lyktor.
Nästa verkstadspass är på söndag. Då ska jag glasera lite grejjor från en skröj jag öppnade igår. Skulpturer för hela slanten.

// Oskar

Sågtandad låda

Efter några dagar i Sälen var jag tillbaks i verkstan igår och jobbade med något som dök upp i huvudet när jag låg vaken efter ett nattpass med sonen Marcel.

Resultatet syns nedan. I huvudet skulle de bli en serie om nio, men när jag gjort fyra upptäckte jag att det var lagom, eller snarare att de är snygga hur som. Nio, sexton, tre, fyra, spela roll liksom. De blev inte riktigt som jag tänkt i huvudet, för jag glömde räkna bort lerans tjocklek så de fick inte den profil jag avsåg, men nästa vända ska bli perfekta!

Dessa blev i alla fall riktigt snygga tycker jag, särskilt som de är arrangerade på första bilden.

Nästa verkstadspass blir kanske till helgen, annars nästa vecka.

Vi ses!

Flera vägglådor

Jag har testat mig fram med idén om "lådor" att hänga på väggen. Jag har krymp formatet lite sen sist och byggde nio stycken nya idag. För att de inte ska stå ut så mycket från väggen har de bara fått en "våning". Jag blir kanske modigare nästa vända.

Jag börjar med en bild på arbetets gång. I den här vrån står och sitter jag och knådar, kavlar och bygger. Här är så de nio små underverken:

I julklapp fick jag små bokstavsstämplar som jag invigde idag. NOG är förstås mina initialer. Här är alla nio tillsammans. Eftersom de inte är brända ännu kan jag inte hänga dom, så det får jag visa sen när de är brända.

Ny idé

Idag har jag haft ett långpass i verkstan. Jag har skissat lite här hemma under julen och det har kliat i fingrarna att få testa idéerna i lera.
En idé jag haft länge i huvudet är att göra en skulptur att hänga på väggen. Lite inspirerad av Eva Zethreaus skissade jag fram en "låda" som skulpturerna sitter monterade på. Idag byggde jag en serie om fyra som hör ihop och tillsamman bildar en cirkelformad skulptur.
På baksidan finns hål för skruvar så de går att hänga på väggen.

Här är så de två skulpturer som jag byggde klart under marknaden.

Gott nytt år!

Hoppas du haft ett fint år fyllt av vackra former och skapelser!
Här är så årets sista inlägg! Det är fyllt med mina senaste skulpturer som togs ut glasyrugnen den 11:e december.

Jag ska nu delge ett nyårslöfte, vilket kan tyckas vanskligt på en blogg, men här är det.

2011 är året då jag börjar sälja min keramik hos återförsäljare på ett eller annat vis. Det är också året då jag har min första utställning, eller i alla fall ansökt hos passande gallerier, och dessutom lämnat in ansökan till Liljevalchs Vårsalong 2012.

Det är tre löften som tar min keramikkarriär i rätt riktning.
Njut nu av dessa skulpturer - det gör jag!